snyft.
Usch.
Vet ni vad jag blir så irriterad på? (eller kanske inte irriterad men vet inte vilken känsla jag kan beskriva det jag känner just nu) Att vissa vill hamna i samma situation som jag & många andra är i. Jag önskar att jag hade en helt annorlunda liv, jag har en önskan. en jävla önskan!! Att jag ska kunna acceptera mig själv som jag är. Kunna tycka att något iaf jag gör duger, att jag förtjänar att leva. för det är inget jag gör nu.
Jag skulle så gärna vilja få det ogjort den gången jag slutade äta för första gången, vilket var för... 2 år sen? för sen dess har mitt liv varit en helvete i vissa perider. Man kan säga att jag går igenom olika stadium hela tiden, börjar med att förklara svält perioden: då "beter" jag mig som en "äkta" ätstörd person, äter väldigt lite o tränar. Sen kommer nästa fas, det blir heeets. Ibland lyckas jag komma in i en svält period dagen efter hetsen men oftast fortsätter hetsen. När hetsen fortsätter äter jag helt ofattbart mkt i kanske någon vecka, o då menar jag verkligen mmmkkkt .......... då är det inte ens gott o äta, då bara maler jag in mat o godis dygnet runt, rätt skrämmande. Så jag går upp alla kilo jag har gått ner under "svält perioden". Efter någon veckas hets börjar jag äta mer normalt, o sen helt plötsligt kommer jag på att nu kan jag inte äta mer o börjar om med en svältperiod så går det runt runt så, hela jävla tiden. Är så jävla trött på detta, vet inte om det är nån slags ätstörning men normalt är det ju inte iaf......... Mår så dåligt över mig själv o skadar mig själv även fast jag oftast verkligen försöker att inte göra det. men det gör så ont. svårt o leva med smärtan som blir orsakat när man äter.
Kommentera gärna om ni känner för det. kommer antaligen lägga till lite till sen, men kände bara för att få ur mig lite nu.
känner så igen mig i det du skriver :(
fyfan, jag könner igen mej så jävulskt i det du skriver, har haft ätstörning till och från sen jag va typ, 6-7 år , är nu 16. jobbigt som fan, jag hatar verkligen det,
vrf kan man inte bara få vara som alla "normala"? känna sej nöjd med sej själv, och inte hela tiden behöva oroa sej över maten.
har under en längre tid nu, typ, 1½ år, hoppat mellan ana och mia, mestadels ana, med någon dags hetsätning, som sedan har resulterat i kräkningar, och kräknoingar, och kraäkningar . . . . . till slut kommer det bara upp blod, jag hatar det så jävulskt mkt,
SNÄLLA, HJÄLP MEJ! jag orkar inte, ingen kan önska sej denna sjukdom, den är fruktansvärd, önskar den inte ens till min värsta fiende,
hoppas att du mår bättre , och kommer ur sjukdomen <3
åh, jag hade exakt samma problem förut men nu har jag slutat med hetsen... Det är en äs och jag förstår inte heller folk som vill bli som oss, dom är ju helt sjuka i huvudet, detta är inget man vill leva med! hoppas du tar dig ur din äs, för de förtjänar du verkligen!! <3
